Sitter i mitt kära kök och känner doften av cederknäcket som är i ugnen, var så länge sedan jag bakade. Känner mig så där härligt nöjd med att jag gjort det.
Fick ett härligt livstecken från Mr Fin som är "over there", min egna globetrotter som flaxar och far i världen och jag får minsann sitta här och bara vara...
Trivs med livet även om saknaden är stor efter Mr Fin, nytt för mig att längta. Fan, det är ju skit jobbigt, att längta. Vad är det för bra med det?
Ser inte poängen liksom. Nu när jag äntligen har hittat mannen i mitt liv ska jag väl inte behöva vänta och längta, eller?
En hel del som hänt idag, trevliga och märkliga möten...
Vad är det som gör att vi möter människor som tar oss vidare och framåt och en del går oss helt obemärkt förbi, budbärare? Är vi inte "öppna" för en del människor vid just det ögonblicket eller har vi inget att delge varandra?
Ta det här med kärlek och man möter sin livskamrat eller kärlek. Jag hade verkligen inte tänkt mig att möta en man så snabbt efter separationen. Hade planerat att vara singel och bara finna mig till rätta i mitt nya liv. Njuta av mig själv, hur nu det kan vara möjligt?
Nähe e da, då händer något som jag absolut inte hade planerat. Jag som är mental tränare och ofta säger att vi styrs mot våra mål....
Visserligen hade jag skrivit en hel A4 sida om hur min nästa man skulle vara och en bild kom alltid upp på en man, häftigt. Men tänkte att det skulle ta något år i alla fall. Tyckte även att det var lite spännande med just den här bilden då liknelsen av "min man" i mentala rummet var Pep Guardiola från Spanien.
Äntligen skulle Bibbi Hansson komma till värmen och Spanien. Dricka iskall sangria och spela på kastanjetter, dansa en och annan flamenco!
Och så bor han i Brinka! Min stora kärlek bor i Brinka!
Tänk att allt kan förändras och man ska passa sig för att inte fuska med vad man önskar sig i mentala rummet, kanske skulle lagt till att min man skulle bo i ett varmare land.....
Nu är jag mer än nöjd för Mr Fin eldar i kaminen så mycket för att jag ska få värme och inte frysa, jovisst värmer han mig också med sin kärlek, dessutom med en stor portion eldig passion, den är det inget fel på....Inget annat heller för den delen!
Nu är det dags att släcka ner här för idag...
Ses i morgon för då är det en ny dag igen full av möjligheter och omöjligheter allt är möjligt det omöjliga tar bara lite längre tid...
Kram Bibbi

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar